# Den blomstertid nu kommer

En ljumen junikvall. Solen star fortfarande hogt pa himlen och masarna skriar. Nastan som att vara hemma. Det luktar sommar. Syrener och nyklipptgras. Jag sitter stolt pa laktaren och ler at min hast som star pa priutdelning. Han hoppade super. Tyvarr blev det en liten miss i komunikationen mellan ryttare och hast och dom tappade fart infor sista tre kombinationen och hade tva rivningar. Men dom klara sig anda till en bra placering.
Jag ar lycklig, jag ar glad.
Aven om jag ar pa andra sidan jorden, utan vanner och familj som jag saknar galet mycket, sa ar jag sa javla glad att jag tog den har chansen. Jag utmanade odet och flyttade till en annan varldsdel. Och jag har klarat det galant hittills.
Jag har nya vanner och har ett jobb jag ar bra pa. Och jag vet att jag ar bra nar hastarna gar som bast. Det ar da man kanner att det ar vart allt slit. Att sta i pissregn mitt ute i ingenstans, att ga upp galet tidigt 7 dagar i veckan och komma hem till midnatt, att sta pa framhoppningen med lera upp till knana.
Jag kan gora de, for jag vet att en dag. Da far jag kanna pa den dar underbara kanslan av lycka. Se hasten pa priudelningen, en ljumen junikvall men masarna som flyger in i solnedgangen och syrenerna som vajjar i vinden. Och bara le och veta att det har ar borjan pa nagot stort. Jag vet att han kommer ga langt!