Vi kom hem fran Florida, jag akte hem pa semester, akte tillbaka igen, till Polgrave pa tavling i tva veckor, hem till garden, tvatta och packa om, 2,5 dagar i lastbilen och schviss sa var vi i Calagry!!
Har varit har i en vecka nu och de rullar pa i full rulle. Tavlingar fran tidig morgon till sen kvall. Men hastarna gar bra, dom skoter sig for de mesta. De forsta dagarna var de konstant regn heeeeeela dagarna.... Alldeles for mycket vatten over allt.
Contino gillade de inte alls. Han och Jon hoppade i 1.50m pa onsdagen och de gick inte alls. Contino hoppade knappt over hindrena. Hade 5 nerslag... I torsdags regnade de lika mycket. Han skarpte till sig lite och hand "bara" 2 ner... Sa manga bommar har han inte haft ner pa de 1,5 aren jag har varait har. Men idag!! Idag stralade solen som den ska en varmt juni dag. Contino hoppade i Grand prixen och skotte sig galant!! Blev lite missforsand innan vattenhindret sa de blev lite plask. Men resten hoppa han som en klocka! Kandes skont att han kom tillbaka till sitt vanliga jag! Blev lite orolig dar efter de tva forsta dagarna...
Vi ska vara har i Spruce Meadows i 5 veckor till. Bara halla tummarna att solen haller i sig!
De kom forbi en svensk kille som jobbar for BackOnTrack igar. Lat som han kom fran vastkusten nagonstans. I alla fall, han fragade ju da hur jag som kommer fran Stockholm hamna har borta i Canada. Sa jag beratta hela historen om nar var hur och varfor allt skedde, och att jag nu har varit har i 1,5 ar. Det ar inte forens du sager de hogt som man inser hur lange jag avrit har. Vart i varlden jag egentligen har varit for att komma hit. De kanns inte sa merkvardigt, men nar man sager de hogt sa ramlar poletten ner...
Jag jobba for Helena i tva ar, akte hela Europa flera ganger om. Akte till bade Kuala Lumpur och till OS i HongKong. Dar jag traffade MillarBrookeFarm manniskor och flyttade sen over hit till Canada. Och jag ar 22 ar... De du! :)
Pratade precis med Hanna, en tjej som gick pa Berga samtidigt. Hon ar nu och jobbar pa en gard i Japan!! Hur galet ar inte det!! Hon ska vara dar i 5 veckor och jobbar mot att hon far mat och boende. Och samma sak dar, hon fraga vart i varlden jag var och jag beratta samma historia. Hon fick mig att tanka pa huuuur lang tid de egentligen har varit sen jag tog de dar forsta planet over atlanten, den 4 december 2008. Galet...
Men jag trivs verkligen jatte bra har borta, visst saknar jag allt och alla hemma. Men... Allt har sin tid. Och som bade jag och Hanna hade kommit fram till, fran varsin sida av jorden. Alla skulle behova gora en resa sjalv. Vare sig de ar till en bondgard i Japan eller big city NewYork. Man behover aka naganstans sjalv for att lara sig nya saker, bade om andra manniskor och kulturer. Men framfor allt om sig sjalv och lara sig att uppskatta vad man har. Att Sverige ar bra, precis som de ar. Att saker vi tar for givet alltid inte ar sjalvklart for andra.
Ciao
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar